Trender från #GES16 inom modedetaljhandeln
En hel del spännande uppslag presenterades på Global e-Commerce Summit i Barcelona i maj, där ny teknik använts för att göra köpupplevelsen bättre för kunder inom modebranschen. Tekniker med avancerad och snabb bildbehandling, stora touchscreens och VR presenterades som hyggligt bra och genomtänkta koncept i form av interaktiva “speglar”.
Uniqlo använder nu ett interaktivt provrum där spegeln i stället har ersatts av en skärm. Kunden scannar av en streckkod och ställer sig framför “spegeln” och ser sig nu ungefär som i en vanlig spegel, sånär som att det finns en möjlighet att ändra till en annan variant av plagget i en annan färg. Med lite bildbehandling så vips återges bilden av kunden i “spegeln” fast nu med plagget i en annan färg.
Ett annat exempel tillämpad för mobil shopping är när man använder telefonens kamerafunktion för att fotografera användarens ansikte eller händer. Kunden väljer t ex färg på nagellack, läppstift eller mascara och efter ett stycke bildbehandling så ser man hur den tilltänkta produkten med sin färg passar på just sig själv. När kunden känner att hon har hittat rätt bland färger och varianter så är e-handlarens order inte långt borta.
Dessa båda exempel illustrerar en trend man ser, att e-handlarna vill erbjuda ett oerhört stort sortiment, men har svårt att erbjuda det kompletta utbudet i sitt varuhus/showroom. Med tekniken kan kunden tillskansa sig upplevelsen av alla färgvariationer och nu lägga order från showroomet mot e-handel och hämta ut plagget, förhoppningsvis med en mindre sannolikhet för att hon ska byta den pga fel färgval.
OVS, en Italiensk mode- och kläddesignkedja som är stora i Italien och kring Medelhavet, visade också exempel på ett brett omnichanneltänk med att knyta samman de digitala kanalerna med deras 1200 butiker. De hade ett liknande koncept de kallade “magic fitting room”, vilka var utrustade med skärmar och kameror så att kunden kunde betrakta sig själv från olika vinklar. Om kunden scannade plaggets streckkod kunde mer produktinformation samt övriga matchande rekommenderade plagg presenteras för en komplett outfit. Man kunde också passa på att publicera en just tagen selfie från ”magic fitting room” till vännerna på Facebook. Funktionen där ett katalogplagg överlagrar bilden på kunden i syfte att virtuellt klä på kunden ett annat plagg kanske inte fungerar så bra, då katalogbilden är just en katalogbild och därför blir resultatet lite som en påklädd sprattelgubbe, snarare än en påklädd människa.
Ett annat företag som visade upp delar av sin digitala satsning var Lego. Intressant var att få ta del av delar av Legos verktygslåda för att stimulera företagets innovation av digitala kanaler. Kortfattat så går det ut på:
- Använd kompetensen inom företaget.
- Tillåt och uppmuntra till kreativitet genom att sätta samman olika personer i olika typer av övningar.
- Gena gärna – gör det inte för komplicerat.
Lego visade exempel på VR-teknik där man kliver in i Legos värld och navigerar runt i den valda Lego-modellen, vilket naturligtvis måste vara varje barns dröm att leva sig in i. Även utan VR-glasögon ger man kunden bra upplevelser oavsett om enheten är en smart klocka eller platta. Lego pratade en del om vikten att knyta an till kunden med teknikplattformarna i en fysisk butik. Deras exempel var en funktion att påkalla ett butiksbiträdes hjälp om man hade en fråga om en produkt på en hylla, varvid butiksbiträdet fick en notifiering i sin smart watch.
En annan spännande föreläsning, som jag personligen tror är en vägvisare för något som kommer mera i framtiden, handlade om shopping från social media. Trenden kallas “mobile video shopping network” som även Stefan pratade om i den förra artikeln från #GES16. Huvudbudskapet var att göra underhållning anpassat till mobila enheter där kunden primärt ska drivas att stanna av det underhållande budskapet, men det bakomliggande syftet är att få kunden att köpa produkter i det integrerade köpflödet. Detta skulle vara svaret på Internetanvändarnas ihärdigt användande av ad-blockers och ignorans av reklambudskap. Produkterna som praktiskt var möjliga att sälja var av typen one-size-fits-all då en komplicerad check out-process inte var förenlig med den en snabb “klicka-och-köp”-modell man eftersträvar och som man antar att målgruppen efterfrågar.
